Emilie Orring,, Moderaterna, Region Uppsala

Hur stort är problemet med vårdköer i Uppsala idag?

Väldigt stort. Vårdköerna och tillgängligheten är ett växande problem i Region Uppsala. Goda exempel finns och de behöver uppmärksammas men överlag behöver regionen göra betydligt mer för ökad tillgänglighet, bättre samordning och kortare vårdköer. I slutändan handlar detta om förtroendet för sjukvårdssystemet och välfärden. Patienterna har rätt att förvänta sig god vård när de behöver den.

Finns det specifika segment eller områden som särskilt drabbas?

Det finns flera områden där köerna är alldeles för långa. Ortopedi är ett av de tydligaste exemplen där regionen dessutom har goda förutsättningar att upphandla mer vård. Det finns flera vårdgivare som gärna vill bidra med kapacitet. Men det kräver att regionen möjliggör det.

Vad ser du som de mest effektiva åtgärderna för att korta vårdköerna på kort och lång sikt?

Vi behöver upphandla mer vård och bättre synliggöra vårdköerna. Uppföljningen idag är alldeles för otydlig. Vet vi tydligt var vi saknar kapacitet kan vi också mer effektivt upphandla mer vård för att korta köerna. Vi vill ta fram ett särskilt program för detta. På så sätt kan vi också avlasta inte minst Akademiska sjukhuset som i högre utsträckning kan fokusera på den mest avancerade vården. Vi vill även tydliggöra uppdraget för sjukvården och säkerställa effektiva ersättningsmodeller. Vårdgivarna måste få rätt förutsättningar. Det behövs också en bättre produktionsplanering och dialog med patienterna.

SKR:s släppte i höstas en antikrångelrapport – vilka verktyg eller metoder därifrån är mest relevanta?

Till att börja med är jag väldigt positiv till rapportens ambition. Kommunsektorn ska alltid se till att använda våra gemensamma medel på bästa sätt. Vi behöver göra mycket mer för att skapa bättre förutsättningar för att använda digitala lösningar. Ett exempel är att möjliggöra för patienter att själva av- och omboka vårdbesök. Minska behovet av manuell dokumentation genom taligenkänning är ett annat exempel. Vi vill även göra en storstädning av styrdokument som tillför liten eller ingen nytta för verksamheten.

Kan du ge exempel på styrdokument eller processer som idag kostar mycket men tillför lite värde?  

Vi vill att regionen utreder detta för att få en helhetsbild av vad som kan och borde tas bort. För att ta något exempel kanske vi inte alltid behöver ta fram nya dokument på alla nivåer om vi redan har fastställt en bra ordning för i regionen. Det kan också vara detaljerade strategier för sådant som inte är regionens kärnverksamhet. Politiken måste bli mer självkritisk och städa framför egen dörr. Den politiska organisationen borde också bantas.

Hur påverkar den administrativa bördan vårdkvaliteten och patientflödet i praktiken?

Det är klart att det får stor påverkan på tillgängligheten när våra medarbetare måste göra annat än att vårda patienterna. Det påverkar även medarbetares arbetsmiljö. Det är exempelvis inte rimligt att sjuksköterskor och läkare ska ägna sig åt HR-uppgifter, städning eller att leta i förråd.

Hur snabbt tror du regionen kan genomföra förändringar som verkligen minskar administrationen?

Det beror på hur tydlig styrning och ambition som är möjlig. Samtidigt måste man ha respekt för att det är mycket som behöver förändras och att organisationen behöver moderniseras i grunden. Det är inte gjort i en handvändning. Jag vill inte vara pessimistisk men jag tror att en reell förändring skulle kräva minst två mandatperioder även om man prioriterar frågan.

Hur kan man engagera vårdpersonalen i arbetet med att minska onödig administration?

De mest värdefulla idéerna och behoven finns oftast bland våra fantastiska medarbetare ute i verksamheterna. Vi ska främja en kultur där idéer, innovationer och kreativitet får verka. När jag ledde Region Uppsala införde vi något som heter Idékraft. En infrastruktur att koordinera, genomföra och sprida goda idéer. Detta måste fortsätta utvecklas men helst inte som projekt och enskilda idéer utan som en del av dagliga förbättringar.