Konversationer i vårdkön

Anders Jonsson, Praktikertjänst

Ja nu händer det verkligen...EHDS. Kommer det förändra allt? Vilka missuppfattningar finns det? Jag intervjuade Anna Adelöf Kragh, ehälsostrateg vid Socialstyrelsen, för att få bättre förståelse om EHDS och framtidens hälsodata.

Vilka är de största utmaningarna du ser med förslagen från tiotandvårdsutredningen?

Utredningen och förslaget skjuter över målet när det gäller "vård efter behov". Nu sätter man ribban vid en viss ålder utan att det finns evidens för att vid just 67 års ålder är patienten i större behov av tandvård än det som finns hos en 57 åring.

Hur tror du att förslagen i utredningen kommer att påverka patienter?

Som förslaget ser ut är risken uppenbar att patienterna väntar med att besöka tandvården till de fyller 67 och därigenom uppstår en hamstringseffekt med risk för större vårdbehov än om besök gjorts tidigare. Vidare så är tillgängligheten till tandvård i Sverige mycket begränsad på landsbygden samt i princip hela Norrland. Blir fel ordning om det lovas billigare tandvård och sedan finns inga tandläkare eller hygienister som kan ta hand om patienterna.

Ser du några fördelar med att implementera ersättningssystemet?

Nej, inte som förslaget ser ut just nu. En reform som innehåller subvention och prisreglering på reparativa åtgärder men ingen subvention gällande undersökningar och förebyggande tandvård är hämmande för kvalité och utveckling inom svensk tandvård. Vi har idag ett referenspris att förhålla oss till när det gäller beräkningen av dagens högkostnadsskydd som är allt för lågt. Nivåerna sätts av TLV och beräkningsmodellerna för detta måste moderniseras. Vårt förslag, om tiotandvård ska genomföras, är att den ska innehålla undersökningar, förebyggande tandvård samt bastandvård exklusive protetiska åtgärder som kronor, bryggor och implantat. Dessa specialanpassade medicintekniska produkter och kan inte prisregleras utifrån principen att de är unika och framställda för att passa för enbart en patient.

Hur kan det påverka privata aktörer som tex Praktikertjänst?

Den kommer att ha en stor påverkan på all tandvårdsverksamhet i framför allt storstäderna där risken för att många slår igen sina verksamheter är stor.  Orsakerna till detta är många, inte minst att storstadstandläkarna har en hög medelålder och vid en större förändring är det lättare att slå igen än att lära nytt till lägre betalning. Vem ska då ta över patienterna i ett redan ansträngt läge?

Vilka justeringar skulle du vilja se för att säkerställa att en reform av tandvården blir hållbar och gynnsam för både patienter och vårdgivare?

Huvudbudskapet i all vård är att den ska ges efter behov dvs de patienterna med störst behov sak få störst och bäst hjälp. I Tiotandvården sätts ribban vid ålder och inte vid behov. Vidare kan vi säkert säga att dagens system lett till tydliga förbättringar för våra patienters mun- och tandhälsa.

På ett mer generellt plan, vad tycker du om att tandvården integreras mer med hälsa- och sjukvården?

Tandvård och hälso- sjukvård lever i två helt olika världar där tandvården i stor utsträckning omfattas av ett statligt system och sjukvården i regionala system. Från tandvårdens sida vill vi inte hamna i regionens system med 21 olika lösningar som inte är jämlikt och patientsäkert då det är gravt underfinansierat och med olika innehåll.

Vill du ha merr?
Det finns en lång intervju med Anders i podcastten Konversationer i vårdkön.

Fler artiklar
Redo att säga hej då till outnyttjade tider?
Boka demo