
Magnus Röjvall, Capio Närsjukvård
I det här numret av Konversationer i vårdkön möter vi Magnus Röjvall – allmänspecialist och regional medicinsk chef på Capio Närsjukvård. Med lång erfarenhet från vårdens frontlinje ger han en skarp diagnos av dagens primärvård och lyfter några av de mest aktuella frågorna i omställningen till god och nära vård. Vad krävs egentligen för att tillgänglighet ska bli en rättighet, inte en slump? Och vad skulle han göra om han fick 100 miljoner kronor och fria händer till att förbättra vården?
Vilken är den största missuppfattningen kring omställningen till god och nära vård?
Att primärvården skulle ha fått stärkta förutsättningar att vara navet i vården…
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterade nyligen att en stärkt primärvård är det centrala målet i hela omställningen till en god och nära vård, men att primärvårdens förutsättningar inte har förbättrats varken ekonomiskt eller bemanningsmässigt.
När så många har pratat under så många år om behovet av en stärkt primärvård för en fungerande nära vård, är det förstås många som tror att förutsättningarna faktiskt har förbättrats. Det skadar förtroendet både för primärvården och för hela omställningen. Patienterna märker förstås att väldigt lite har hänt i verkligheten. Det är t ex inte ens var tredje svensk som säger sig ha en fast läkare.
Finns det något konkret exempel där nära vård fungerat som det var tänkt – och gjort skillnad för patienten?
Det finns många fina exempel på god och nära vård. Från Capio närsjukvård skulle jag gärna vilja lyfta två övergripande delar - som borde vara självklara - men som faktiskt inte är det:
- Att man alltid kommer i kontakt med sin vårdcentral, oavsett om det sker via telefon eller digitalt. Vi svarar digitalt inom 15 minuter årets alla dagar kl 7-22. Föredrar man att ringa svarar vi (till skillnad från vad som ofta är fallet i svensk primärvård). Minst vart åttonde telefonsamtal kommer idag inte fram till svensk primärvård. Vi svarar på 98% av samtalen, med ett självklart mål om 100%. Full tillgänglighet är en patientsäkerhetsfråga och en av primärvårdens hörnstenar. Det är helt avgörande för att primärvården ska kunna vara navet i sjukvården.
- Att fysiska och digitala vårdkontakter är integrerade i den ordinarie vården. Kontaktform väljs hos oss efter behov och önskemål. Så ofta som möjligt sker kontakten med ordinarie läkare/sjuksköterska på vårdcentralen. Det är känt att kontinuitet är uppskattat, minskar onödiga besök på akuten och onödiga inläggningar på sjukhus. Det mycket lättare att säkra medicinsk kvalitet när vården inte splittras. Trots denna kunskap sker en stor del av digitala vårdkontakter idag helt frikopplat från ordinarie vård via nätläkare. Ganska otroligt att det fortfarande är så.
Om du fick 100 miljoner och total handlingsfrihet – vad skulle du göra för att förbättra vårdkedjan?
Jag skulle faktiskt välja att ge 100 miljoner till regionerna i stället för att ta emot 100 miljoner.
Så här: Nätläkarna debiterar regionerna 1,4 miljarder per år (sic). Jag skulle avskaffa digital utomlänsersättning för att frigöra pengarna. 1,3 miljarder skulle tillföras ordinarie primärvård kopplat till skarpa krav på full tillgänglighet, både digitalt och via telefon.
100 miljoner får regionerna tillbaka av mig. De kan förslagsvis användas till att stärka vårdkedjan för hemlösa, där de skulle göra större nytta än idag.
Vilken bok, film eller låt borde alla i sjukvården ta till sig just nu – och varför?
Nu tror jag många i vården ser fram emot midsommar och en välbehövlig semester, så jag skickar med Lalehs tolkning av Ted Gärdestads ”Sol, vind och vatten” och önskar glad sommar!














