Magdalena Frembäck, Praktikertjänst
I säsongens första konversation har jag pratat med Magdalena Frembäck, hållbarhetschef på Praktikertjänst. Hållbarhet i vården är större än klimatfrågan. Det handlar också om människor, arbetsmiljö och ekonomisk långsiktighet. I vårt samtal blir det tydligt att hållbarhet inte är något som läggs ovanpå – det är en förutsättning för att vården ska fungera, idag och i framtiden.
Vad innebär jobbet som hållbarhetschef på Praktikertjänst?
Jag ansvarar för Praktikertjänsts övergripande hållbarhetsarbete, alltså allt från att ta fram en färdriktning för vad vi vill uppnå med hållbarhetsarbetet till hur en enskild verksamhet kan bli mer energisnål.
I stor utsträckning handlar arbetet om att säkerställa att alla delar av Praktikertjänst är rustade att arbeta med hållbarhet och att det vävs in rutiner och processer.
Men det handlar också om att hitta vägar framåt så att enskilda vårdverksamheter fortsätter att blomstra och att vi skapar en positiv påverkan på människor och miljö, något som avspeglas i visionen om att erbjuda en långsiktigt hållbar vård för alla i hela Sverige.
Många tänker på hållbarhet som klimat och miljö. Men i vården finns också social och ekonomisk hållbarhet – hur arbetar ni med det?
Social hållbarhet är en central del i vår verksamhet. För oss handlar det om våra patienter och rätten till god och jämlik vård, oavsett var man bor.
Det handlar även om Praktikertjänsts roll som arbetsgivare, där våra drygt 7 000 medarbetare känner att de kan vissla till och från jobbet och att deras kunskap tas tillvara. En bra arbetsmiljö går hand i hand med en tryggt och jämlik vård.
Samtidigt är också den finansiella stabiliteten en självklarhet Praktikertjänst har funnits i över 60 år och hela verksamheten bygger på en långsiktighet kring medarbetare, kompetensutveckling, fastigheter, ledningssystem och medicinteknisk utrustning.
Vilka är de största utmaningarna ni ser när det gäller att göra vården mer långsiktigt hållbar?
Oj, stor fråga. Ur ett miljöperspektiv handlar mycket om de förbrukningsvaror som behövs i vården där omkring fem procent av de globala utsläppen orsakas av hälso- och sjukvården. Här har vi och många andra mycket att arbeta med, exempelvis kring användningen och sluthanteringen av förbrukningsartiklar.
Det krävs beteendeförändringar, men utan att äventyra patientsäkerheten eller arbetsmiljön. Det kommer att krävas nya innovationer runt hållbara material och smarta sätta att återbruka eller återvinna produkterna som använda i hälso- och sjukvården.
Ur ett socialt perspektiv är en stor utmaning att skapa långsiktiga förutsättningar för att erbjuda vård över hela landet. Idag är förutsättningarna radikalt olika i landets 21 regioner, vilket är djupt olyckligt.
Sedan har vi utmaningen kring att etablera vården som en framtidsbransch, en bransch dit unga söker sig. Idag väljer många bort vårdyrken eftersom de finner att arbetsmiljön och arbetsvillkoren inte är tillräckligt attraktiva.
Kan du ge ett konkret exempel på ett av era initiativ som gör som skillnad för vårdpersonal?en
När Praktikertjänst tog över Bollnäs Hälsocentral under 2022 hade verksamheten bara en fastanställd specialist i allmänmedicin samt uppåt nio läkare inhyrda som konsulter eller via bemanningsbolag. Bara ett par år senare var situationen den motsatta och verksamheten har idag endast fast anställda distriktsläkare.
Förändringen bygger på att man skapat en god arbetsmiljö genom medbestämmande och korta beslutsvägar samt individuella scheman för alla medarbetare. Genom en stabil fast bemanning har verksamheten numera större möjligheter att erbjuda patienter en fast läkarkontakt, vilket är viktigt för både patienter och övriga medarbetare.
Kan du ge ett konkret exempel på ett initiativ som gör som skillnad för samhället?
Det är inte ovanligt att patienter som bor i Norrlands inland behöver åka långt för att söka vård. Tio mil är inte sällsynt. Enkel väg. Det ville Norrskenets hälsocentral ändra på. Därför ansökte verksamheten – med mottagningar i Karesuando, Kiruna och Vittangi – om att starta servicepunkter i de nordligare delarna av länet för att komma närmre patienter och öka tillgängligheten av vård för alla.
Tack vare initiativet startades servicepunkter i Svappavaara, Masugnsbyn, Lannavaara och Saivomuotka under 2022. På grund av förändringar i vårdavtalet finns idag bara servicepunkten i Svappavaara kvar, men Norrskenet har tagit vården närmare patienterna och bidragit till att skapa en mer jämlik vård och gjort skillnad för att hela Sverige ska leva.
