Valet 2026: Moderaterna
Inför valet intervjuar vi partierrna om hur de ser på sjukvården. Vilka är de främsta utmaingarna och vad och vill partiet utveckla sjukvården. Samma frågor till alla. De presenteras i ordning de återkommer med svaren.
Intevju med Riksdagsledamot Noria Manouchi , Gruppledare för Moderaterna i Socialutskottet
1. Vad tycker ni är det största problemet i svensk sjukvård idag? Och vad vill ni göra åt det?
De stora strukturella problemen är långa väntetider, en otillräcklig primärvård i förhållande till sjukhusvården, och stora geografiska skillnader i tillgång till vård. Vi vill vända utvecklingen genom att prioritera vårdens kärnverksamhet, minska administrationen och satsa på en starkare, mer relationsbyggande primärvård med fast läkarkontakt.
2. Vilka konkreta mål (gärna siffror) har ni för svensk sjukvård? Och hur finansieras det?
Vårt tydligaste mål är att minst 80 procent av vårdpersonalens arbetstid ska ägnas åt vård, i stället för administration som i dag tar allt mer tid i anspråk. Detta finansieras inte genom mer pengar rakt av, det har redan provats utan resultat, utan genom att omfördela resurser från central byråkrati till patientnära vård och genom riktade, prestationsbaserade statsbidrag. Här kommer den nationella digitala infrastrukturen som vi håller på att ta fram, bli helt avgörande.
3. Hur vill ni konkret minska vårdköerna?
Under mandatperioden har vi kortat köerna, genom riktade insatser, med 40%. Nu vill vi införa en ersättningsskyldighet där regionen som brister i vårdgarantin får betala för att patienten får vård hos en annan vårdgivare. Snart har vi dessutom fått på plats en nationell vårdförmedling som visar ledig vårdkapacitet i hela landet, det kommer öka patientmakten och korta köerna. Vi vill också att fler områden ska omfattas av obligatorisk lag om valfrihet (LOV) och att rätten att välja vård utvidgas till att omfatta även slutenvården.
4. Vem ska egentligen bestämma mer över sjukvården framåt: staten, regionerna eller vårdgivarna själva?
Vården ska även fortsättningsvis vara regionernas ansvar, eftersom närheten till medborgarna ger bäst förutsättningar för lokalt inflytande. Samtidigt ska staten ta ett tydligare ansvar för att vården blir likvärdig i hela landet, till exempel genom nationella riktlinjer, digital infrastruktur och kompetensförsörjning, medan vårdens medarbetare själva ska ges större frihet att utforma och driva sin verksamhet, exempelvis genom läkarledda vårdcentraler. Genom valfrihet och fast läkarkontakt ökar dessutom både patientinflytandet och patientsäkerheten.
5. Vilken roll ska privata vårdgivare ha i svensk sjukvård?
Privata, fristående vårdgivare ska vara en självklar och välkommen del av sjukvården.
De bidrar med innovation och kan korta köerna kostnadseffektivt, men ska mötas av samma kvalitetskrav som offentlig vård samt en generell tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning för att stoppa oseriösa aktörer.
6. Vad är er inställning till att AI, digitalisering och ny teknik används för att effektivisera vården?
Vi ser mycket positivt på AI:s potential att förbättra diagnostik, behandling och patientkommunikation, och vill bygga en nationell digital infrastruktur med gemensamma standarder så att vårdgivare kan dela information säkert. Utgångspunkten är att patienten ska äga sin egen data, och att välfärdsteknik ska frigöra tid för vårdpersonalen att fokusera på patienterna snarare än på administration.
7. Varför är just er kandidat lämplig som sjukvårdsminister?
Vem som bli sjukvårdsminister är en fråga som hanteras efter valet. Det avgörande är dock att rätt politik får forma framtidens vård.
